Några favvo-bloggar

Om jag bara kunde. Ville. Hann. Iddes.
Då skulle jag göra det man kan läsa om här

Har ingen aning om vem Greg är. Är så nyfiken att bloggar bara poppar upp. Tror att de kommer till mig. För att jag behöver dem. Inspiration.

Och ett ställe där man hittar mycket att välja på

Och en blogg jag nyss fann. Den är så söt, så söt. Men jag måste påpeka att jag klippte mig innan jag hittade den bloggen. I övrigt finns ingen likhet mellan oss.

Blogglistan

Sedan jag var tvungen att byta utseende på bloggen så har jag av någon outgrundlig anledning inte kunnat ha en blogglista. Nu går det, tydligen. Den kommer att bli längre. Vissa bloggar kan man inte lägga till, kanske är de dessa som ställt till det hittills?

En annan sak som ordnat sig i dag är placeringen av min julklapps-GPS. I min lilla bil finns inget naturligt ställe för den att bo så det blev en nödlösning.
Jag har klarat mig finfint med karta och dissat de som inte kan leva utan GPS. Nu ska jag tvärvända! Jag ska ge min GPS order om att visa mig vägen både hit och dit. Och sedan hem igen.
På skärmen kör jag en rosa bil. När man kommer fram dit man ska välkomnas man av en målflagga. Funderar på att använda John Cleese röst. Ha, va kul, jag säger till John vart jag vill åka och han berättar hur man kommer dit. Då ska jag skratta hela vägen.

KLICKA!!

En händelse som ser ut som en tanke:
"Min" kör annonserar på min blogg. Wonderful! Klicka och anmäl och sjung, av hjärtat sjung!
Det ska tydligen vara vetenskapligt bevisat hur bra man mår av att sjunga tillsammans. Ett påstående jag köper med hull och hår, helt okritiskt. Själv sjunger jag inget vidare men det märks inte när jag är tillsammans med så många andra.
Bara ingen bredvid håller för öronen...

I dag hade vi Praktisk Dag på jobbet för första gången. Det innebär att jag och chefen gör en massa praktiska saker istället för att vända på papper.
Idag hyrdes det lastbil och kördes otroliga mängder skräp till tippen. Och så inköptes dörrar och radiatorer.
Jag är inte känd för mina muskler, så vi hade bra hjälp av en personal. Tur det - annars hade vi hållit på i minst en vecka.
I morgon blir det det gamla vanliga farandet emellan minst två ställen och ärenden hit och dit på vägen.
Längtar till mitt skrivbord. Mitt lilla rum.